Alla som känner mig vet att jag snöar in på saker då och då.. Ett tag sen var det bara och enbart M*A*S*H som gällde..
Nu är det Michael Jackson..
Sån är jag och så tänker jag förbli..

Men det var inte det jag tänkte på, utan Randy Pausch...
Och vem är det? undrar du säkert...
Det var en man som var som vem som helst....Han föddes 23 oktober 1960, blev professor i datavetenskap för att slutligen drabbas av bukspottskörtelcancer...Han dog 25 juli 2008...
Anledningen till varför jag nämner honom är för att jag såg att hans bok  "Den sista föreläsningen" är på G snart och jag har redan satt den på bevakning hos Bokus..
Hans föreläsning hos Oprah för något år sen [repris] gav mig gåshud och jag tror att jag redan då skrev om honom i min gamla blogg..
Det var i vilket fall den bästa jävla föreläsning jag har sett, rent ut sagt...
Den handlade om hur man kan göra för att få ett meningsfullt liv bl.a. och jag tänkte på detta flera månader efteråt.. 
Någon anledning måste det ju finnas till att vi föds.. Jag antar att min mening med livet är att ta hand om människor som har halkat av banan ... 
Han berättade med sådan inlevelse att när den andra reprisen visades så tittade jag på den också, för att återigen börja fundera på vad en människa kan åstadkomma bara den vill.. Och jag började också att ändra vinkel på vissa tankar..
Får ni chansen att se den, tveka inte!
Jag lovar att ni inte kommer att bli besvikna..

Jag avslutar med ett citat;

"Tid är allt du har. Och en dag kanske du upptäcker att du har mindre tid än du tror."

Randy Pausch