Lyssnar på gamla schlagerlåter och röjer i lägenheten...
Just nu är det Stjärna på himlen med Drömhus som pumpar ur högtalarna och det väcker en massa minnen á 1999..
Det var då man var som odödligast, gick i nian på Viksängsskolan och tyckte man var skitcool.. 
Med svarta kläder och svart smink tyckte man att man var mysigaste missen i stan..Idag blir jag lätt förskräckt när jag ser skolkorten.. 
Men jävlar vad kul vi hade.. 

Det sägs att det bara är äldre som kan känna nostalgi, men jag vet inte jag.. 
Även om jag inte är varken purung eller lastgammal så kan jag bli överlycklig över att höra en låt från 98-99 och tänka tillbaka sådär sentimentalt.. 
Kanske fälla en tår eller två över att den tiden är förbi och att det nu bara går framåt.. 

Jag hoppas att de som lever sitt odödliga liv nu, verkligen tar vara på stunderna på Café Stugan tillsammans med polarna så att de också kan se tillbaka på sitt tonårsliv med en glansig blick...