Tuff start, men det blir bättre...

2012-01-18 @ 04:53:47
Håhåjaja.. Året slutade inte nåt vidare, men det börjar kännas bättre.. Jag har kommit till en punkt där jag har accepterat situationen och där jag kan känna att jag kan se framåt med öppnare ögon än tidigare.. Ja, besvikelsen sitter i, och den sitter djupt av flera anledningar.. Men (!) jag är besviken på ett mer hälsosamt sätt nu än tidigare...
Nu kan jag iaf vara jag igen utan att behöva känna mig tvingad att dra på mungiporna, tvingad att vara social, trevlig, tillgänglig och på bra humör..tvingad till förnekelse av hur allting egentligen kändes..
Som sagt, nu kan jag låta mig känna efter och låta mig känna mig ynklig några minuter tills det går över utan att det känns som världen rämnar..
Med andra ord, det kunde ha börjat bättre men det är inget att hänga läpp över längre.. Jag tror faktiskt att det fanns någon mening med det här med, oavsett vad..
   Annars då? 2011 gick näst intill spårlöst förbi, det känns som en onödigt år överlag.. Men det är klart, hade vi 2010 så måste väl 11:an komma därefter oavsett vad jag tycker..Det gav ytterligare ett år av erfarenheter om inte annat..Men det bjöd liksom inte på nåt nytt..Kanske kan 2012 göra susen?

För stunden sitter jag på jobbet och försöker hålla ögonen öppna de sista timmarna av passet, vilket inte brukar vara några problem.. men just nu känns det som om jag skulle behöva 15 Red Bull och 18 koppar Espresso.. Inte ett ljud i hela huset, vilket å ena sidan känns rätt skönt... Orkar inte prestera så mycket denna tid på dygnet.. Å andra sidan så hade det kanske gjort att jag höll mig vaken och alert som natten till igår.. Den bara flöt förbi, med brödbak och köksstädning på agendan.. I natt har jag bara finputsat det jag lämnade kvar på städningen igår, och..ja... Det var typ det.. '
Nätter som dessa önskade jag att det var som förr då båda som jobbade var vakna, så man hade sällskap.. Nu är jag lite avundsjuk på arbetskompisen som får sova på andra sidan dörren..
Hade inte klagat alltför mycket över att sluta mina gråblå, om bara för en liiiten liten stund..

Nåväl, oavsett om jag har sovande natt eller vaken natt eller förmiddagspass eller eftermiddagspass så har jag iaf ett jobb som jag älskar..Visst, det är väl ingen höjdare att hela tiden behöva oroa sig över att inte få tillräckligt med pass så man klarar sig ekonomiskt, det kan jag väl säga.. Men jag har överlevt i 4 års tid på att traggla på det här sättet och har lyckats hittills.. Jag kan åtminstonde svara JA varje gång någon frågar om jag trivs och vilka i min ålder har det så bra i dagens samhälle? Känner flera som söker jobb men som antingen inte får nåt eller som bara får napp på timjobb..  Nu säger inte jag att timjobb är skit, för det är bra att de finns.. Men efter flera år så tycker man kanske att chansen till ett fast jobb borde synas inom räckhåll och när så inte blir, ja då går självkänslan ner i botten..
För egen del hade jag kunnat sitta kvar på Växhuset eller gått på Jobbcentrum som en annan drillad råtta..Följa samma mönster dag ut och dag in.. Stirra på samma människor och samma datorskärm år och år in.. tristess vore bara förnamnet..
Istället får jag göra det som jag har velat sen högstadiet; jobba med människor utanför samhällets ramar och dessutom känna en sådan enorm kärlek till både personal, boende och nattgäster så gott som varje dag..Visst kan det vara tufft, och ibland vill jag inte alls vara med.. Men så räcker det med ett litet ord, en liten gest så känns allt bra igen.
Jag kan speciellt känna nu efter allt som hände under 2011´s slut att jag faktiskt har fantastiska människor omkring mig. All den värme jag fick gjorde att jag nog aldrig mer behöver frysa, någonsin. Tom folk jag inte känner kom med snälla ord och tankar och det var så fint.
Än idag när det värsta har lagt sig, så kan jag känna att jag blir alldeles rörd vid tanken..

Så ja, oavsett vad som än händer och sker framöver så sitter jag precis just nu och njuter över att få sitta i den soffa, i det personalrum där jag befinner mig.. För hur tufft det än är ibland så kommer solen att skina över mig också en vacker dag.

Kommentarer
Postat av: morsan

Oj vilka kloka ord du smattrar fram i nattens timmar. Du har så mycket fint inom dig att jag vet att alt kommer att bli bra för dig till slut! Love you!

2012-01-18 @ 06:05:13

:You talking to me?


Och du är...?
Kom ihåg mig?


E-postadress: (publiceras ej)



Kanske har du en blogg?



Kommentar:

Trackback